Smittämne, symtom och behandling
Difteri är en bakterieinfektion orsakad av corynebakterier (Corynebacterium diphtheriae, Corynebacterium ulcerans och mer sällan Corynebacterium pseudotuberculosis). Bakteriena kan avge ett bakteriegift (toxin), som kan orsaka svår sjukdom.
Sjukdomen finns i två former, antingen som en infektion i munhålan och de övre andningsvägarna (svalgdifteri) eller som en hudinfektion (huddifteri). Difteri är en sällsynt, men potentiellt dödlig infektion om den inte behandlas.
Två till fem (ibland upptill 10) dagar efter att man smittats börjar klassisk svalgdifteri ofta som en halsflussliknande sjukdom med halsont, heshet och feber, som sedan kan förvärras med förstorade halslymfkörtlar, svullnad av nackens mjuka vävnader ”tjurnacke-utseende” och påverkat allmäntillstånd. Bakre svalget och halsmandlarna kan då täckas av beläggningar (membraner), som ofta är gråa, tjocka och svåra att ta bort. Dessa kan täppa till andningsvägarna och orsaka andnöd, ”äkta krupp”. Difteritoxinet kan också orsaka svår sjukdom med hjärtmuskelinflammation, njurskador och nervpåverkan med förlamningar.
Milda infektioner (vanligtvis halsont) förekommer också på grund av icke-toxinbilande stammar av C. diphtheriae och C. ulcerans.
Hudifteri yttrar sig som små sår, ofta på benen, men ger mer sällan upphov till svår sjukdom.
Difteri kan behandlas med antibiotika och antitoxin. Tidigt insatt behandling är viktigt för att förhindra permanenta skador orsakade av bakteriegiftet. Hos ovaccinerade patienter kan dödligheten vara så hög som 10%, särskilt om behandling påbörjats sent.
Smittvägar
Corynebacterium diphtheriae smittar bara mellan människor. Överföring sker vanligtvis genom luftburna droppar från hostande patient eller genom indirekt kontakt med infekterad saliv eller luftvägssekret som hamnat på olika ytor, t.ex. om man druckit från samma flaska eller delat en cigarett. Obehandlade fall av difteri kan vara symtomfria bärare i veckor till månader och vara smittsamma under den tiden.
Corynebacterium ulcerans och Corynebacterium pseudotuberculosis smittar från infekterade djur, vanligtvis via opasteuriserad mjölk eller nära kontakt med sällskapsdjur och husdjur (kor, getter, katter och hundar).
Man kan också bli smittad genom kontakt med bakterier från hudsår. Huddifteri ses framför allt i tropiska länder eller bland alkoholister och drogmissbrukare. Smitta från huddifteri kan också ge upphov till allvarligare former av sjukdomen.
Förekomst
Det finns ett mycket effektivt vaccin mot difteri och sjukdomen är därför sällsynt i länder med välfungerande barnvaccinationsprogram. Men om dessa bryter samman kan det snabbt uppstå större epidemier, vilket man såg i slutet av 1990-talet i de baltiska länderna, främst i Lettland.
Under 2021 rapporterades inom EU sammanlagt 60 fall av difteri p.g.a. av toxinbildande Corynebacterium diphtheriae eller C. ulcerans. En tredjedel av importfallen var importfall från utomeuropeiska länder och de flesta av fallen var antingen ovaccinerade eller hade okänt vaccinationsstatus.
Difteri förekommer i befolkningen i många regioner runt om i världen: Haiti och Dominikanska republiken i Amerika, Asien och södra Stilla havet, forna Sovjetunionen, Mellanöstern och vissa afrikanska länder. Sedan 2016 har utbrott av svalgdifteri inträffat i Bangladesh, Haiti, Myanmar, Indonesien, Jemen, Sydafrika, Ukraina, Venezuela och Vietnam. Det senaste året har difteri återuppstått i fyra afrikanska länder; Algeriet, Guinea, Niger och Nigeria, med fler än 14 000 fall under 2023, varav Nigeria ensamt stått för över 90 % av fallen.
Kutan difteri är vanligast i tropiska länder. Både svalgdifter och huddifteri har rapporterats hos resenärer till länder med förekomst av sjukdomen.
Vem är i riskzonen?
Du löper risk att bli infekterade om du utan fullgott vaccinationsskydd vistas i område med pågående smittspridning. Ofta är detta områden med begränsad tillgång till god sjukvård.
Vaccin mot difteri
Vaccin mot difteri består av inaktiverat toxin, difteritoxoid. Det ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet med tre grunddoser vid 3, 5 och 12 månaders ålder i ett kombinationsvaccin som också täcker stelkramp, kikhosta, polio och Haemophilus influenzae typ B (HiB).
En påfyllnadsdos (boosterdos) ges vid 5 års ålder i ett kombinationsvaccin också mot stelkramp, kikhosta och polio samt i årskurs 8-9 i kombination med difteri, stelkramp och kikhosta.
Fullvaccinering med sammanlagt fem doser ger dig ett mycket gott skydd mot svalgdifteri och komplikationer orsakade av toxinet. Det skyddar dock inte mot bärarskap eller mot huddifteri.
Vilka bör vaccineras
Om du som vuxen resenärer inte är fullvaccinerad bör du vaccineras med något av de tillgängliga kombinationsvaccinerna oavsett resa.
Vid resa till områden med pågående utbrott bör alla resenärer som är 2 månader och äldre om de inte är helt vaccinerade eller om de inte har fått en boosterdos inom 5 år före avresan vaccineras.
Vilka bör inte vaccineras
Om du tidigare har reagerat med allergi mot detta vaccin eller någon av komponenterna i det bör du inte vaccineras.
Vaccination ska skjutas upp om du har en akut infektionssjukdom med hög feber.
Graviditet och amning
Det finns begränsad erfarenhet av användning av difterivaccin under graviditet. Om du är gravid, bör du diskutera med din läkare om risken för difteri är större än den eventuella risken för det ofödda barnet om du vaccineras.
Det finns begränsad erfarenhet av användning av difterivaccin under amning, men det finns inga bevis på skadliga effekter genom att vaccinet överförs till barnet genom bröstmjölken.
Aktuella utbrott
Uppdatering mars 2024: Det pågår f.n. utbrott av difteri i Nigeria, Niger och Guinea. Se mer på vår utbrottssida i EpiNytt.