Flygrelaterade blodproppar

Långa resor med stillasittande på flyg, tåg och i bil ökar risken för blodproppar i de stora venerna i benen (djup ventrombos). Dessa proppar kan sedan lossna och färdas till lungorna som en lungemboli, ett potentiellt livshotande tillstånd. Proppbildning kan förebyggas genom att röra på benen under resan och eventuellt bära stödstrumpor.

Till sidtoppen

Vid längre flygresor ökar risken för blodproppar i benen och lungorna. Detta beror främst på att man sitter stilla länge med begränsad möjlighet att röra på sig. Blodet i de stora venerna kan då lätt stockas i benen i stället för att flöda tillbaka till hjärtat. När benen hela tiden trycker mot sätet blir blodflödet tillbaka till hjärtat ännu sämre, och trycket kan dessutom skapa en irritation i blodkärlens väggar.

Detta kan ibland leda till att en blodpropp bildas i en av de stora venerna i något av benen, en så kallad djup ventrombos (DVT). En liten del av en sådan propp kan sedan lossna och färdas med blodet till lungorna och fastna där som en lungemboli. En plötslig stor lungemboli kan vara ett livshotande tillstånd.

Det lägre trycket i flygplanskabinen kan också göra att blodet lättare bildar proppar, och därmed ytterligare öka risken för venösa blodproppar, särskilt hos personer som har lättare att bilda sådana, p.g.a. ärftlighet eller underliggande sjukdomar eller tillstånd. Sådana personliga riskfaktorer inkluderar:

  • Cancer
  • Östrogener (p-piller eller hormonbehandling)
  • Nyligen legat inlagd på sjukhus för operation eller trauma
  • Nyligen haft en nedsatt rörlighet (t.ex. långvarigt sängläge, förlamning, gipsat ben)
  • Fetma (BMI ≥30)
  • Hög ålder (ökande risk från och med 40 års ålder)
  • Graviditet eller nyligen fött barn
  • Tidigare blodproppar eller blodproppar hos nära släktingar
  • Vissa blodsjukdomar
  • Annan allvarlig medicinsk sjukdom

Ökad risk för flygrelaterad blodpropp ses också hos personer kortare än 160 cm (ökat tryck av benen mot sätet) och hos personer längre än 190 cm (för litet utrymme att röra på benen).

Till sidtoppen

Symtomen på DVT och lungemboli är ospecifika och uppstår vanligen de första 1-2 veckorna efter flygresan. Efter två månader är risken tillbaka till det normala.

Typiska tecken på DVT i benen är hudrodnad, värk, tyngdkänsla, ömhet, svullnad och värmeökning i det drabbade området. Blodproppen kan också gå helt utan symtom. Sådana proppar försvinner ofta av sig självt utan senare besvär.

De vanligaste tecknen på akut lungembolism inkluderar plötslig oförklarad andnöd, smärta vid andning, hosta, ibland med blodiga upphostningar och påverkat allmäntillstånd.

Blodproppar behandlas med ”blodförtunnande” medicin och med stödstrumpa på det drabbade benet. Ofta kvarstår skador i de klaffar i venerna som hindrar blodet att rinna tillbaka, med kvarstående besvär av svullnad och värk, samt ökad risk för nya proppar i samma ben.

Till sidtoppen

I den allmänna befolkningen insjuknar ungefär 1 per 1 000 (0,1%) personer med DVT eller lungemboli varje år, men med betydligt högre risk bland dem med en eller flera av ovanstående riskfaktorer.

Det finns inte någon bra statistik över risken att drabbas av blodpropp i samband med flygresor, men risken ökar med längden på flygresan (framför allt om den varat mer än 4 timmar) och ju mer stillasittande man varit.

Generellt sätt är risken för flygrelaterade proppar relativt låg 1 per 4500-6000 flygresor, men vid resor längre än 8 timmar kan risken för symtomgivande blodproppar vara så hög som 1 per 300 resor, d.v.s. 1-2 passagerare (ofta med en eller flera riskfaktorer) på en Airbus med 500 passagerare. För resenärer helt utan riskfaktorer är risken mycket låg även vid långresor.

En liknande ökning av risken för VTE ses vid andra långväga resor (buss, bil, tåg), vilket innebär att den ökade risken främst beror på långvarig begränsad rörlighet snarare än av luftkabinmiljön.

Till sidtoppen

Vid långvariga flygresor, särskilt om man har en eller flera riskfaktorer, kan man minska risken för venös blodpropp genom att:

  • röra på benen så mycket som möjligt och då spänna vadmusklerna.
  • regelbundet resa sig upp och gå en sträcka (underlättar om man sitter på gångplats).
  • ha på sig kompressionsstrumpor (stödstrumpor) som räcker upp till knäna (sällan motiverat om man inte har några riskfaktorer).

Personer med flera riskfaktorer kan ha nytta av lågdos acetylsalicylsyra (ex Trombyl). Rådgör med din läkare om nyttan överväger riskerna i ditt speciella fall.

Till sidtoppen