Kortfakta
Alla utlandsresor (alltifrån korta semesterresor till längre äventyrsresor, långvariga utlandsstationeringar eller biståndsarbete) kan i varierande grad vara psykiskt påfrestande. Stressfaktorerna i samband med resan kan vara den utlösande faktorn för en nytillkommen, eller förvärra en redan existerande, psykisk problematik, såsom ångest eller depressionsbesvär.
Traumatiska upplevelser under resan eller en oförstående omgivning kan efter hemkomsten försvåra återanpassningen till svenska förhållanden eller t.o.m. utlösa ett posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Om du vet med dig att du är i riskzonen för mer uttalade psykiska problem i samband med din resa konsultera en psykoterapeut eller psykiatriker inför avresan.
Förberedelser inför resan
Allmänna överväganden
Redan före en utlandsresa, speciellt om den är längre, kommer att ske under primitiva förhållanden eller kan antas kunna bli psykiskt pressande, är det viktigt att vara medveten om att utlandsresor inte bara är stressande för de flesta utan också har förknippats med nya eller återkomst av tidigare mer allvarliga psykiska hälsoproblem.
Om du tidigare haft kontakt med psykoterapeut eller läkare för psykiska problem kan det vara motiverat att ha en förnyad kontakt inför resan med möjlighet att få råd och perspektiv. Detta gäller givetvis också om du planerar att bosätta dig permanent i ett annat land.
Detta gäller särskilt om du kommer att vara i ett land eller miljö som kulturellt är mycket annorlunda mot vad du är van vid hemifrån eller om du tidigare behandlats för psykotiska episoder, självmordstankar, allvarlig depression eller manodepressivitet eller behandlats för missbruksproblem.
I sådana fall bör du om möjligt etablera en kontakt med en psykoterapeut eller psykiater i Sverige som du skulle kunna vända dig till per distans under resan om det skulle uppstå ett problem.
Akuta psykiatriska problem kan i svåra fall kräva medicinsk evakuering. Om du har psykiska problem som riskerar att förvärras under utlandsresa så kontrollera vad din reseförsäkring täcker, då det inte är säkert att den omfattar psykiatriska nödsituationer eller besvär som var kända redan vid utresan.
Om du tidigare haft en alkohol- eller drogrelaterad problematik i Sverige så var medveten om att återfall är vanliga i en ny och stressande miljö, men också att narkotikalagstiftningen kan vara mycket sträng med risk för långvariga fängelsestraff också för vad som i Sverige skulle bedömts som ett ringa narkotikabrott. Anonyma Alkoholister (AA) och Anonyma Narkomaner (NA) finns på många håll i världen och kan vara en möjlig hjälp i sådana fall.
Läkemedel
Om du har en historik av psykiatriska problem (t.ex. depressiva besvär eller psykos) och ska resa till malariadrabbat område är det viktigt att du nämner detta för läkaren på vaccinationsmottagningen, då viss malariamedicin (Lariam®) kan ge allvarliga neuropsykiatriska biverkningar och bör då undvikas. Kom i håg att ta med eventuella mediciner i sina originalförpackningar tillsammans med originalrecept eller läkarintyg.
Om du behandlas med litium för manodepressiv sjukdom (eller med ett annat läkemedel där det är viktigt att följa koncentration i blodet), så var medveten om att det i många länder kan vara svårt att hitta ett laboratorium som kan utföra sådan bestämningar. Även om du normalt har stabila nivåer kan dessa i en annan miljö variera på ett sätt du inte är van vid. Te.x. kan koncentrationen av litium i blodet nå giftiga nivåer om du svettas mycket p.g.a. värmen i ett tropiskt klimat.
Om du ska vara ute under en längre tid kan det i vissa länder vara svårt att få påfyllning av dina mediciner. Vissa med mediciner kan också vara olagliga, t.ex. viss behandling mot ADHD. Kolla om möjligt upp i förväg situationen på ditt resmål, och ordna om möjligt med alternativa sätt att få påfyllning av dina mediciner, t.ex. att vänner, släktingar eller kollegor tar med sig hemifrån eller från ett annat land..
Psykiska problem under resan
Kulturchock och anpassningsproblem
Att befinna sig i en ny och främmande miljö kan vara en chockartad upplevelse. Gamla referensramar gäller inte längre, du bombarderas av nya intryck och upplevelser och även vardagliga uppgifter kan vara utmanande och frustrerande. Till detta kan läggas avsaknad av ditt normala sociala nätverk, ett främmande språk och nya hälsorisker.
Allt sammantaget kan ge leda till en kulturchock med anpassningsproblem, sömnsvårigheter, depression, ångest och negativa åsikter om det nya landet och dess kultur. Att detta sker tillfälligt är normalt, men långvariga sådana känslor och besvär bör föranleda att du söker professionell hjälp.
Du kan också själv göra mycket för att underlätta anpassningen och minska stresseffekten av den nya miljön, t.ex. genom att lära dig språket, studera kulturen, skaffa dig nya vänner, motionera, se till att få ordentligt med sömn, vara måttlig med alkohol, ägna dig åt meditation, mindfulness eller yoga.
Akut stressreaktion
En del resenärer råkar utför extraordinära traumatiska händelser under resan. Det kan vara sjukdom, trafikolyckor, rån, våldtäkt, terroristattacker, naturkatastrofer, krigshändelser, eller en nära anhörigs död. För svenska soldater i utlandstjänstgöring eller biståndsarbetare är risken givetvis avsevärt större att antingen själv råka ut för något eller se hemskheter i sin närhet.
Sådana upplevelser kan utlösa en övergående akut stressreaktion (ASD) som i regel klingar av inom några dagar och helt ska ha försvunnit inom en månad.
Symtom på ASD är en förändrar verklighetsuppfattning (dissociation) med en overklighetskänsla inför sig själv eller sin omgivning som kan yttra sig som distansering, likgiltighet, uppmärksamhetsstörningar och minnesförlust eller förnekelse av det inträffade. Andra symtom kan vara svårigheter att kontrollera sina känslor, nedsatt psykisk uthållighet, koncentrationssvårigheter, svårigheter att hitta ord, ångest inför vardagliga situationer och fysiska stressymtom som hjärtklappning, blodtrycksstegring, svettningar, huvudvärk, muskelspänningar och mag-tarmproblem.
Psykiska problem efter resan
Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
Posttraumatisk stressyndrom (PTSD) kan bottna i samma orsaker som ASD och ibland kan ASD övergå i PTSD. PTSD kan dock uppstå långt senare (månader och t.o.m. år) efter händelsen.
Symtom på PTSD kan innefatta återkommande och påträngande minnen av det inträffade och en känsla av att händelsen återinträffar. Andra mer generella symtom inkluderar en allmän apati, minnes- och koncentrationssvårigheter, sömnbesvär, irritabilitet, oförmåga att känna glädje och en lättskrämdhet.
Om du har något av dessa långvariga symtom efter en traumatisk upplevelse är det viktigt att du söker professionell hjälp av en psykiater eller psykoterapeut.
Återanpassningsproblem
Människor som har levt borta från sin hemkultur under långa perioder (t.ex. utlandsstationerade och deras familjer eller studier i ett annat land) kan uppleva en omvänd kulturchock när de kommer hem. Själv har man upplevt något omvälvande som kanske förändrat en i grunden, medan omgivningen är oförändrad och gamla vänner ofta oförstående och ointresserade och i värsta fall tycker att man är skrytsam eller jobbig.
Ett liv som utlandsstationerad ”expat” kan också medföra att man anpassat sig till en annan levnadsstandard och kanske vant sig vid att bli servad av en Maid eller trädgårdsmästare. Återanpassningen till den svenska vardagen kan då kännas ytterligare jobbig.