Afrikansk sömnsjuka – Information till resenärer

Blodutstryck med Trypanosoma brucei-parasiter.

Afrikansk sömnsjuka (trypanosomiasis) är en infektion av parasiten Trypanosoma brucei som smittar via bett av tsetseflugan. Den vanligaste formen med ett långsammare förlopp är den västafrikanska sömnsjukan (orsakad av Trypanosoma brucei gambiense) som finns i västra och centrala Afrika. Den östafrikanska sömnsjukan (orsakad av Trypanosoma brucei rhodesiense) finns i östra och södra Afrika och ger oftast upphov till mer aggressiv sjukdom med snabbare förlopp.

Inkubationstiden (tiden mellan smitta och de första symtomen) är 1-3 veckor för den östafrikanska formen och <1 månad till flera år för den västafrikanska formen.

Sömnsjuka kännetecknas av två stadier av sjukdom. I det första stadiet upplever infekterade personer vanligtvis feber, huvudvärk, muskel- och ledvärk och inflammation i lymfkörtlarna. I detta skede är sömnsjuka lätt att behandla men svår att diagnostisera.

I det andra stadiet, som utvecklas inom flera veckor (östafrikanska sömnsjukan) eller inom ett till två år (västafrikanska sömnsjukan), har parasiterna spridit sig till hjärnan och ryggmärgen, vilket orsakar personlighetsförändringar, sömnstörningar och uttalad slöhet och trötthet. De drabbade kan också uppvisa andra neurologiska eller psykiatriska symtom, koordinationssvårigheter, förvirring och kramper. Sjukdomen slutar ofta med döden om den lämnas obehandlad, men hela förloppet är långsammare för den västafrikanska sömnsjukan (i genomsnitt 3 år).

Patienter med afrikansk sömnsjuka

Sjukdomen diagnostiseras genom att man påvisar parasiten i blod eller spinalvätskan i ryggkanalen. Resultaten av dessa undersökningar gör att man kan bestämma vilket stadium patienten befinner sig i och sätta in lämplig behandling mot parasiterna. Det är inte säkert att behandlingen är botande och tecken på förnyad sjukdom kan dyka upp efter flera år.

Tsetsefluga

Trypanosoma-parasiterna överförs till människa via bett av tsetseflugor. Dessa flugor finns i varma och fuktiga områden i 36 länder i Afrika söder om Sahara, framför allt på de stora savannerna där de kommer i kontakt med människor, boskap och vilda djur, som alla fungerar som reservoarer för Trypanosoma-parasiterna.

Typiskt område där tsetseflugor trivs.

Afrikansk trypanosomiasis förekommer på landsbygden i Afrika söder om Sahara. Flera stora epidemier av sömnsjuka inträffade under 1900-talet, men sedan dess har antalet nya fall som rapporteras årligen minskat avsevärt. Ihållande kontrollinsatser mot tsetseflugorna har gjort att antalet nya fall minskat drastiskt under de senaste decennierna.

Den västafrikanska sömnsjukan orsakar mer än 95 % av fallen av sömnsjuka och återfinns i 24 länder i centrala och västra Afrika, särskilt i delar av Demokratiska republiken Kongo, samt Angola, Kamerun, Centralafrikanska republiken, Tchad, Kongo, Elfenbenskusten, Ekvatorialguinea, Gabon, Guinea, Sydsudan och (norra) Uganda.

Den östafrikanska sömnsjukan återfinns i 13 länder i östra och sydöstra Afrika, främst Malawi, Tanzania, Uganda, Zambia och Zimbabwe.vilket representerar cirka 5 % av de rapporterade fallen 2022.

Mellan 1999 och 2022 minskade det rapporterade antalet nya fall av den västafrikanska sömnsjukan med 97 %, från 27 862 till 799. Under samma period minskade antalet nyrapporterade fall av den östafrikanska sömnsjukan med 94 % från 619 till 38.

Risk för afrikansk sömnsjuka baserat på fall 2014-2018. Källa: PLOS Neglected Tropical Diseases.

Nagana, en form av sömnsjuka som främst drabbar nötkreatur och hästar, fortsätter att vara en viktig faktor som förhindrar utvecklingen av boskapsuppfödning i delar av det tropiska Afrika där tsetseflugorna är endemiska..

De grupper av resenärer som är mest riskutsatta inkluderar, äventyrsturister, humanitära hjälparbetare, långtidsresenärer och utlandsstationerade samt resenärer som besöker släkt och vänner på landsbygden i de utsatta områdena.

Det finns inte några vacciner eller profylaktiska läkemedel mot afrikansk trypanosomiasis. För att minska risken för infektion bör du som resenär minimera kontakten med tsetseflugor genom att bära täta långärmade skjortor och långbyxor i neutrala färger (tsetseflugor dras till ljusa eller mörka färger, särskilt blått och svart och kan bita igenom tunna kläder).

Undvik också buskage då tsetseflugorna gärna vilar där under den varmaste tiden på dagen, men kan vakna till och bita om de blir störda. Myggmedel fungerar dåligt mot tsetseflugorna.