Smittämne, symtom och behandling
Infektion med humant papillomvirus (HPV) är en virusinfektion som vanligtvis orsakar vårtor på hud- eller slemhinnor, men som också kan ge cancer. HPV är den vanligaste sexuellt överförbara infektionen i Sverige och 4 av 5 vuxna blir smittade någon gång i livet, de flesta utan symtom och utan att veta om det.
Det finns mer än 200 varianter av humant papillomvirus (HPV). I de flesta fall besegrar kroppens immunsystem en HPV-infektion innan den skapar förändringar i hud och slemhinnor.
Könsvårtor (kondylom) och andra vårtor
Vissa typer av humant papillomvirus (HPV) orsakar könsvårtor (kondylom) och andra typer orsakar fotvårtor och vårtor på händer. När vårtor dyker upp varierar de i utseende beroende på vilken typ av HPV som är inblandad. Kondylom kan uppträda på hud och slemhinnor i och runt könsorganen, i ändtarmen och i slidan. HPV kan också ge förändringar i svalget efter oralsex.
Det finns ingen specifik behandling mot kondylom, men vanligen läker infektionen ut av sig själv helt inom ungefär två år. För att underlätta läkningsprocessen för kondylom finns det läkemedel t.ex. med podofyllotoxin som man själv kan pensla på vårtorna. Läkare kan också ta bort vårtorna med värmebehandling (diatermi), köldbehandling (kryobehandling, laser eller kirurgi. Detta tar bort vårtorna men inte nödvändigtvis viruset.
Livmoderhalscancer och andra cancerformer
Andra HPV-typer kan orsaka olika former av cancer. De flesta HPV-infektioner leder inte till cancer, men vissa typer av genital HPV kan orsaka cancer i livmoderhalsen. Även andra cancerformer, inklusive cancer i ändtarmen, penis, vagina, vulva och bakre delen av svalget har kopplats till HPV-infektion.
Nästan all livmoderhalscancer orsakas av HPV-infektioner, men livmoderhalscancer kan ta 20 år eller längre att utvecklas efter en HPV-infektion. HPV-infektionen och tidig livmoderhalscancer orsakar vanligtvis inga märkbara symtom. Att vaccinera sig mot HPV-infektion är det bästa skyddet mot livmoderhalscancer.
Många cellförändringar i livmoderhalsen läker ut av sig själv utan behandling. Förändringar som riskerar att utvecklas vidare till cancer kan tas bort med kirurgi (konisering).
Smittvägar
HPV kan smitta genom alla former av sex – vaginala och anala samlag, oralsex, men även genom smeksex.
Vårtor på händer och fötter smittar via direktkontakt eller genom kontakt med infekterade ytor, t.ex. golv i omklädningsrum.
Man kan smitta med HPV även om man inte har några synliga förändringar.
Förekomst
Cirka 20 000 personer i Sverige insjuknar varje år med kondylom. Varje år upptäcks också cirka 550 fall av livmoderhalscancer, 200 fall av vulvacancer, 200 fall av ändtarmscancer och 40 fall av vaginalcancer orsakade av HPV.
De vanligaste cancerframkallande typerna är typ 16 och 18 som orsakar omkring 70% av fallen med livmoderhalscancer, 80% av fallen med ändtarmscancer och 60% av fallen med cancer i svalget.
I de åldersgrupper som vaccinerats mot HPV ser man nu en betydande minskning av antalet nya fall av kondylom och allvarliga cellförändringar.
Vem är i riskzonen?
Alla som är sexuellt aktiva kan få HPV. De flesta sexuellt aktiva personer som inte är vaccinerade får HPV-infektion någon gång i livet, även om de bara har en sexpartner.
HPV-infektioner är vanliga. Riskfaktorer för HPV-infektion inkluderar:
- Antal sexpartners. Ju fler sexuella partners du har, desto mer sannolikt är det att du får en genital HPV-infektion. Att ha sex med en partner som har haft flera sexpartners ökar också din risk.
- Ålder. Vanliga vårtor förekommer mest hos barn. Genitala vårtor förekommer oftast hos ungdomar och unga vuxna.
- Nedsatt immunförsvar. Människor med nedsatt immunförsvar löper större risk för HPV-infektioner. Immunförsvaret kan försvagas av vissa sjukdomar eller av läkemedel.
- Skadad hud. Hudområden med sår och sprickor är mer benägna att utveckla vanliga vårtor.
- Direktkontakt. Att vidröra någons vårtor eller ytor som har exponerats för HPV – såsom golven i offentliga duschar eller simbassänger – kan öka risken för HPV-infektion.
Hur man skyddar sig
Kondom, som ger ett gott skydd mor de flesta sexuellt överförbar infektioner , ger ett sämre skydd mot HPV. Det kan skydda mot smittöverföring av HPV från slemhinna till slemhinna vid olika former av samlag, skyddar inte mot hud-hud-smitta från könsvårtor runt könsorganen.
Det finns ett effektivt vaccin som ger ett gott skydd mot de stammar av HPV som mest sannolikt orsakar könsvårtor eller livmoderhalscancer.
Samtliga regioner i Sverige erbjuder regelbunden screening till kvinnor med provtagning för att tidigt upptäcka cellförändringar i livmoderhalsen innan dessa utvecklats till cancer. Läs mer på 1177.
Vaccin mot HPV
Sedan flera år finns det effektiva vaccin mot HPV, och om det finns anledning att vaccinera sig bör man göra detta oavsett resande.
Det vaccin som nu används i Sverige Gardasil 9®, skyddar mot de nio HPV-typer (6, 11, 16, 18, 31, 33 42, 52 och 58) som är de vanligaste orsakerna till cancer och kondylom. Om man inte redan är infekterad ger vaccinet ett mer än 90% skydd mot infektion med dessa typer.
Barn i åldern 9-14 år vaccineras med två doser, med minst sex månaders mellanrum. Äldre barn, vuxna och personer med nedsatt immunförsvar vaccineras med tre doser, med 1-2 månaders intervall mellan första och andra dosen och 4-5 månaders intervall mellan andra och tredje dosen. Detta skydd tros vara mycket långvarigt och f.n. har man inte sett något behov av ytterligare påfyllnadsdoser.
De flesta biverkningarna är milda och snabbt övergående . Allergiska reaktioner är mycket sällsynta. Se vidare i FASS.
De flesta reaktioner som förekommer är milda och snabbt övergående. De vanligast förekommande biverkningarna är lokala reaktioner (smärta, rodnad, svullnad och kliande) vid stickstället, kortvarig feber, huvudvärk, trötthet och illamående. Svimning kan förekomma, efter eller till och med före vaccination, och räknas framför allt som en reaktion på nålsticket. Allergiska reaktioner är mycket sällsynta.
Vilka bör vaccineras
HPV-vaccin är i dag en del av det allmänna vaccinationsprogrammet och erbjuds kostnadsfritt till alla barn i årskurs 5. Alla flickor (födda 1999 och senare) har erbjudits vaccination sedan 2010 och alla pojkar (födda 2009 och senare) sedan 2020. Sedan maj 2021 erbjuds alla kvinnor födda 1994-1999 gratis HPV-vaccination och provtagning för livmoderhalscancer.
Kvinnor födda innan 1994 och pojkar/män födda innan 2009 kan vaccinera sig på egen bekostnad. Även om man då redan smittats av någon HPV-typ, så är sannolikheten att man smittats av samtliga nio typer i vaccinet låg, vilket gör att man fortfarande har nytta av vaccinet.
Vilka bör inte vaccineras
Om du tidigare har reagerat med allvarlig allergisk reaktion mot detta vaccin eller någon av komponenterna i det bör du inte vaccineras.
Vaccination ska skjutas upp om du har en akut infektionssjukdom med hög feber.
Graviditet och amning
Det finns begränsad erfarenhet av användning av HPV-vaccin under graviditet. Om du är gravid, bör du skjuta upp vaccinationen till efter graviditeten. Det går bra att vaccineras om du ammar.