Smittämne, symtom och behandling
Influensa är en luftvägsinfektion orsakad av influensavirus, som orsakar årliga säsongsutbrott under vintermånaderna. Det finns tre influensatyper som kan drabba människor: A, B och C (varav C ger en mycket lindrig sjukdom).
På influensavirus A finns två ytproteiner; hemagglutinin (H) och neuraminidas (N) som ständigt förändras, med delvis nya stammar varje säsong. Även influensa B varierar från säsong till säsong.
Om man tidigare i livet har drabbats av influensa så har immunförsvaret bildat antikroppar för att bekämpa just den specifika virusstammen, vilket ger ett gott skydd mot förnyad infektion med samma virusstam. Nivåerna av antikroppar minskar dock med åren och antikroppar mot en viss stam skyddar betydligt sämre eller inte alls mot andra stammar.
Man löper därför risk att smittas med en ny stam även om man haft influensa under tidigare år. Det är därför viktigt att vaccinet som används varje säsong är anpassat till de stammar man tror kommer att dominera.
Med några års mellanrum dyker det upp nya stammar som ger upphov till mer intensiva säsongsutbrott med många fler sjuka än under mellanliggande år.
Influensaviruset finns också hos djur, främst fåglar och grisar. Om ett djurvirus anpassar sig så att det lätt sprids mellan människor kan en pandemi uppstå. Den senaste pandemin 2009-2010 orsakades av ett svininfluensavirus A (H1N1) – en kombination som man innan dess inte sett på många år.
Symtom
Tiden mellan smitta och symtom (inkubationstiden) är vanligen 1-4 dagar. Influensan kan sedan börja med lindriga förkylningssymtom såsom halsont, nysningar och snuva. Ofta sker en snabb försämring med muskelvärk, feber och frossa. Andra vanliga symtom är huvudvärk, torr ihållande hosta, smärta bakom bröstbenet, andnöd, trötthet, svaghet och ögoninflammation (konjunktivit). Kräkningar och diarré kan också förekomma, men är vanligare hos barn än hos vuxna.
Komplikationer
De flesta som sjuknar i influensa blir bättre av sig själva. Hos unga och friska är influensan vanligtvis inte allvarlig, även om man under den akuta infektionen kan känna sig mycket sjuk. Symtomen försvinner vanligtvis inom en till två veckor utan varaktiga besvär.
Barn och vuxna i riskgrupperna (se nedan) kan dock utveckla komplikationer såsom bronkit, astma, hjärtproblem, öroninfektioner och lunginflammation med svår andningspåverkan som kan kräva intensivvård och behandling i respirator.
För äldre vuxna och personer med kroniska sjukdomar kan komplikationerna med lunginflammation vara dödliga, och influensa är den vanligaste anledningen till den överdödlighet bland äldre och sköra individer som man ser under vintermånaderna. Varje år räknar man med en influensaorsakad överdödlighet på 50-250.000 individer globalt.
Pandemier i modern tid har varit Spanska sjukan 1918-1919 (cirka 50 miljoner dödsfall globalt), asiaten 1957-1959 (1-2 miljoner dödsfall) , Hongkong-influensan 1967 (1-4 miljoner dödsfall), och svininfluensan 2009 (mindre än 300.000 dödsfall). Jämfört med de vanliga influensasäsongerna såg man en betydligt högre andel dödsfall bland yngre vuxna under Spanska sjukan och svininfluensan 2009.
Behandling
Det finns tre läkemedel med likvärdig effekt för behandling av influensa:
oseltamivir (Ebilfumin® och Tamiflu®), zanamivir (Relenza®) och baloxavir (Xofluza®).
Tidigt insatt behandling förkortar sjukdomsperioden och minskar risken för allvarliga symtom och komplikationer. Behandling rekommenderas främst till riskgrupperna för svår sjukdom (och nära hushållskontakter till dessa) samt till personer med svår sjukdom som kräver sjukhusvård.
Samma läkemedel kan också ges i förebyggande syfte för att skydda riskgrupper eller minska risken för smitta på vårdinrättningar.
Smittvägar
Influensavirus färdas genom luften i små droppar när någon med infektion hostar, nyser eller pratar. Man kan smittas genom att andas in dropparna direkt. Men man kan också smittas indirekt genom att ta i föremål med virus på, till exempel ett trappräcke eller ett datortangentbord, och sedan röra vid sina ögon, näsa eller mun.
Personer med influensa är smittsamma från cirka en dag innan symtomen bryter ut och sedan i ytterligare 5 till 7 dagar. Barn och personer med nedsatt immunförsvar kan vara smittsamma under en något längre tid.
Förekomst
Sjukdomen förekommer varje år som säsongsinfluensa under vinterhalvåret (december till mars på norra halvklotet och juni till september på södra halvklotet). I tropikerna sprids influensan året om utan distinkt säsongsvariation.
Influensapandemier brukar vara i två till tre säsonger. Därefter anpassar sig influensaviruset och blir till ett normalt säsongsvirus med en betydande immunitet i befolkningen.
Vem är i riskzonen?
Faktorer som kan öka risken att få influensa eller dess komplikationer inkluderar:
- Ålder. Säsongsinfluensa tenderar att bli allvarligare hos små barn, särskilt de som är 12 månader och yngre. Vuxna äldre än 65 år tenderar också att få svårare sjukdom.
- Boende eller arbetsförhållanden. Människor som bor eller arbetar i anläggningar med många andra personer,såsom fängelser, andra institutioner eller militärförläggningar löper ökad risk att bli smittade med influensa. Människor som arbetar på eller är inlagda på sjukhus löper också högre risk.
- Nedsatt immunförsvar. Cancerbehandling, organtransplantation och efterföljande behandling, långvarig medicinering med kortison, blodcancer eller hiv/aids kan försvaga immunförsvaret. Detta kan göra det lättare att bli smittad och också öka risken för komplikationer.
- Kroniska sjukdomar. Vissa kroniska tillstånd kan öka risken för influensakomplikationer. Exempel är astma och andra lungsjukdomar, diabetes, hjärtsjukdomar, sjukdomar i nervsystemet, tidigare stroke, rubbningar i ämnesomsättningen, problem med luftvägarna, samt njur-, lever- eller blodsjukdomar.
- Graviditet. Gravida kvinnor får lättare influensakomplikationer, särskilt under andra och tredje trimestern. Denna risk fortsätter upp till två veckor efter att barnet föds.
- Fetma. Personer med ett kroppsmassaindex (BMI) på 40 eller högre har en ökad risk för influensakomplikationer.
Hur man skyddar sig
Den viktigaste åtgärden mot influensa är årlig vaccination av riskgrupperna. Då vaccin mot influensa enbart har en genomsnittlig skyddseffekt på cirka 60%, så är det också viktigt att vidta andra åtgärder för att minska smittspridningen, inklusive:
- Tvätta händerna. Tvätta händerna väl och ofta med tvål och vatten i minst 20 sekunder. Om tvål och vatten inte är tillgängligt, använda ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel med minst 60 % alkohol.
- Undvik att röra vid ansiktet. Att hålla händerna borta från ögon, näsa och mun hjälper till att hålla viruset borta från luftvägarna.
- Täck sina hostningar och nysningar. Hosta eller nysa i en pappersnäsduk eller i sin armbåge och sedan tvätta händerna.
- Rengör ytor. Regelbundet rengöra ytor som ofta vidrörs av många människor.
- Undvika folksamlingar. Influensan sprider sig lätt överallt där människor samlas tätt — särskilt i inomhusmiljöer och i kollektivtrafiken.
- Undvik alla som är sjuka. Om du själv är sjuk, stanna hemma i minst 24 timmar efter att du är feberfri så minskar du risken att smitta andra.
Vaccin mot influensa
Inför varje influensasäsong rekommenderar världshälsoorganisationen WHO vilka stammar som ska ingå i det årets vaccin. Varje region upphandlar sedan vaccin till riskgrupperna inom sitt område. Vilket specifikt vaccin som används i varje region kan därför variera, och privata vaccinatörer kan också ibland erbjuda andra vacciner.
Säsongen 2023-2024 finns på den svenska marknaden tre olika vaccintyper som samtliga innehåller fyra stammar avdödat virus, två influensa A och två influensa B:
Fluarix Tetra®, Influvac Tetra® och Vaxigrip® innehåller en standardos avdödat virus. Dessa kan ges till vuxna och till barn från 6 månader. Barn under 9 år som inte tidigare vaccinerats ska ha en förnyad dos efter minst 4 veckor
Till äldre personer som annars svarar sämre på vaccin finns två ytterligare vaccin
Fluad Tetra® innehåller en standarddos avdödat virus samt ett ”förstärkningsmedel” (adjuvans) som gör att immunsvaret på vaccinet blir större. Detta vaccin ges till äldre över 65
Efluelda® innehåller en högdos avdödat virus men utan adjuvans för äldre över 60 år.
Vanliga biverkningar av influensavaccin är övergående smärta och svullnad på injektionsstället, huvudvärk och feber. Allvarliga biverkningar är sällsynta. Den ökade risken för narkolepsi som man såg efter vissa pandemivaccinationer åren 2009-2010 ser man inte hos vaccinerna mot säsongsinfluensa.
Vilka bör vaccineras
De personer som har en ökad risk för allvarlig sjukdom och död om de får influensa (se faktaruta nedan), bör vaccinera sig mot säsongsinfluensa varje år, och regionerna erbjuder varje år kostnadsfri vaccination till följande riskgrupper:
- Alla personer som är 65 år och äldre (fyller 65 år innevarande år)
- Alla gravida efter graviditetsvecka 12. För de gravida som har en ytterligare riskfaktor enligt listan nedan kan vaccination ske även före graviditetsvecka 13
- Alla personer från 6 månader med följande sjukdomar, diagnoser eller tillstånd: – Kronisk hjärt- och kärlsjukdom inklusive stroke
– Kronisk lungsjukdom, såsom KOL och svår astma.
– Andra diagnoser eller tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft med slembildning i luftvägarna (till exempel extrem fetma, neuromuskulära sjukdomar eller en samtidig nedsättning av flera kroppsfunktioner). - Kronisk lever- eller njursvikt.
- Diabetes mellitus typ 1 och 2.
- Tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling inklusive personer med Downs syndrom
Övriga grupper som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa inkluderar:
- Hushållskontakter, både barn och vuxna, till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.
- Personal inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa, exempelvis på särskilda boenden för äldre (SÄBO) och inom hemtjänsten.
Andra grupper som bör influensavaccineras är sköra personer som behöver dagliga hjälp av hemtjänsten samt personer med ordentligt nedsatt hälsa av andra skäl, t.ex. psykiatrisk sjukdom, demens eller missbruk av alkohol eller droger.
Vilka bör inte vaccineras
Om man tidigare har reagerat med allergi mot detta vaccin eller någon av komponenterna i det bör man inte vaccineras.
Vaccination ska skjutas upp om man har en akut infektionssjukdom med hög feber.
Graviditet och amning
Fluarix Tetra®, Influvac Tetra® och Vaxigrip® kan alla användas under graviditet och amning, men om du är gravid rådfråga alltid läkare innan vaccinationen.